Gone flying...

Today we serve home made pannbiff. Endure you're meal!! På tallrik ätes efterrätt men om man tänker efter rätt man även skogen tall-rik kallar som talrik är på tallar. Ses // T

Hur skapar man sig en liten förmögenhet genom skärmflygning?


Man börjar med en stor.

Förmögenhet alltså.

Ses  //  T

I resten av världen kan man köpa en öl lite varstans när som helst. Om man tex skulle vilja ha en öl medans man väntar på någon eller något. Är man en dålig människa om man går in på bolaget och köper en öl för att man vill ha en? I den där resten av världen jag pratar om får man även ta med sig öl ut från och in på krogen eftersom dom har fattat att det jämnar ut sig i längden.. Ses // T

CDG-ARN den 22 mars 2010

 

”Vals, Tango, la Bostella och distriktsmästerskap i Jenka”.

Lördagens heat bjöd verkligen på alla sorters dans. Och en looping innan landning.. =)

Antingen var det verkligen rolig och varierande flygning som fick mig att le nästan hela tiden eller så var det något annat.

Det kan ha varit hemlängtan, mitt allmänna tillstånd av PEPP eller kanske känslan av att faktiskt klara av något som jag under flera år inte kunnat. Otroligt mycket senare och väldigt mycket saktare än vad man skulle vilja hoppas på men ändå..

Nu inställer sig den eviga frågan. Jag flyger nu min 2-3:a helt utan inslag, är det dags att köpa en oklassad skärm då? Ska jag välja en begagnad billig, det finns en boom-5 i min viktklass till salu billigt, eller ska jag välja det hetaste som finns just nu. Fan, jag vet ju hur jag är. Väljer jag det begagnade alternativet kommer jag även att köpa en ny en inom en snar framtid och därigenom kasta bort dom 5000:- den begagnade boomen kostar. Om jag istället väljer Ozone R10 och kanske ångrar mig efter ett tag, är då en förlust på 5000:- rimligt att räkna med på en sån skärm eller blir den större? Oavsett har jag nog råd. Men ska jag? Säkerhetskänslan i Avaxen är helt oslagbar även om det naturligtvis är frustrerande att alltid hamna underst efter varje glid. Samtidigt frågar jag mig om jag blir så sjukt mycket snabbare i en oklassad skärm. Visst, jag har mer höjd med mig till nästa blåsa men jag kurvar ju som ett spann skit. Alltså, skärm kan jag flyga men inte cross country. Jag har många år av träning framför mig innan jag kan kalla mig tävlingspilot. Så känns det i alla fall just nu när jag kommer hem från Brasilien med en tiondeplats i serieklassen och en fyrtionde i öppna. Av totalt 65-71 pers beroende på hur man räknar. Inge vidare.

Nu får det räcka med tråkigt flygsnack på ett par dagar.

 

Lite jobb i hemmet och med företaget som jag faktiskt driver i en vecka och sen upp till ÅRE!!!

 

Ses  //  T

 

Rio den 21 mars 2010

 

Resumé av Valadares open ur Hinas synvinkel.

 

Efter en veckas träning tillsammans med mina vänner norrmännen och en vilodag var det äntligen dags för tävling.

 

Första heatet var ett kort race to goal på 38 km. Slarvigt nog gled/kurvade jag förbi den första waypointen så jag fick vända och hämta den i motvinden. Detta gjorde att jag hamnade långt efter klungan jag var i, blev stressad och bombade.

 

Andra heatet slarvade jag bort efter 20km genom att inte stanna och kurva i en blåsa tillsammans med dom andra. Vi vara bara 200m under molnbas så jag tyckte det kändes fel. Såklart är man chanslös själv så jag stod på marken efter 10 minuter.

 

På tredje dagen var det dags för en dubbel out and return. Det passade tydligen min mind setting så jag tog mig i mål på en hyfsad tid. Landning i byn. Kul.

 

Fjärde heatet gick bra. Jag var 2-300m över molnbas och i en hyfsad position när starten gick. Jag var (förhållandevis) snabb och tuff men hamnade till slut på backen långt ut i en hage. Dagen hann dö innan jag och dom andra i min klass nådde målet men jag gled i alla fall förbi ett par av dagens hatobjekt den sista halvtimman..

 

Den femte dagen var vädret minst sagt ostadigt. Vi kom iväg men heatet blev avblåst efter en timma. Jag hade redan gissat att det skulle bli det och eftersom jag har lite respekt för moln och regn ville jag inte vara så jäkla högt denna dag. Jag kurvade upp till typ 700m och sen gled jag. Fick träff igen på 200m och kurvade upp 500m. Gled och kurvade. Lågt men snabbt. Konstigt men kul. Sen fick jag lift några minuter efter jag landat så blöt blev jag inte heller…

 

Dag sex var ett skämt. Molnbasen var låg och termiken svag. Starten sköts upp och försenades och när vi äntligen kom iväg blev jag förbannad på alla små idioter som envisas med att flyga kors och tvärs i blåsorna så jag försökte sticka. Detta resulterade i att idioterna såklart hängde efter och sabbade även nästa blåsa så jag fick sticka igen och sen landade jag efter 8 km i ett hägn om 10x20m i en by..

 

Sjunde dagens out and return om 60 km blev mitt bästa heat. Jag var högt, snabb och glad. Hela tiden.

Skönt att avsluta en medioker insats med att få landa i mål i byn sista dagen. Upprymd, glad och nöjd med dagen.

 

Slutsats: Det hade kunnat vara så mycket roligare att vara på tävling eller i Brasilien över huvud taget om man hade haft en kompis med sig. Eller damen kanske. Inte för att det råder någon brist på damer om man säger så men för mig hade det passat bra att ta med tårta på kalas.

 

Ses  //  T

Idag tog jag mig i mål. Ganska snabbt oxå tycker jag.
Det kompenserar naturligtvis inte besvikelsen jag dragit på mig några av dom andra dagarna.
Scrolla ner till tidigare inlägg med den gröna loggan så kommer ni till resultaten.
Jag har i alla fall kommit på att man lika gärna kan skita i att åka på tävling om man inte har en kompis med sig.
Inge vidare kul att sitta och sura på hotellrummet själv varje kväll..
Nu ska det bli skönt att komma hem så man får kramas lite igen. Vem vet, det kanske rentav blir lite ligga oxå.. ;-)

Puss  //  T

Mitt liv började 1980.
Närmare bestämt den 8 juli 1980.
Min mor skulle till Murgrönan som var Visbys folkpark för att dricka öl med sina vänner och lyssna på Gyllene Tider.
Jag vet inte om hon inte hade råd med barnvakt eller om hon inte fick tag i någon men jag fick i alla fall följa med.
Jag åkte vad jag minns i en sulky, ni vet, en såndär sittvagn med något fällbart säte.. Senapsgult tyg och lortgråa däck som hade varit vita. Korkad färg att ha på nåt som ska rulla på hundskit och träck..
Morsan och hennes polare drack bärs. Tuborg. Gubbarna med en korv i en bur. Bara det var ju roligt när man var sex år gammal. Det dracks, kedjeröktes, snackades och stämningen var på topp.
Bandet spelade innanför planket, jo, vi stod naturligtvis utanför, där raggarna höll till och man kunde se ljuset från strålkastarna blinka i diset. Basen kändes i hela kroppen och livet var underbart.
Förutom musiken ökades stämmningen på av att det kom en polisbil och en ambulans. Snacket bland morsans polare var att någon hade blivit nedtrampad därinne.
Jösses vilken energi jag upplevde den kvällen.
Jag minns så väl att jag tänkte "detta ska jag göra så ofta jag kan".
Väl hemma igen dröjde det nog inte länge innan jag lyckades skruva isär den första bandare jag kom över. Jag försökte trimma och fundera ut hur saker funkade med det blev mest paj kvar.
Senare fick jag faktiskt en ljusorgel och en gammal skivspelare av morbror Tore. Den försågs illa bums med fartkontroll och DJ-andet kunde börja. Jag hade snickrat basar ute i boden på Myrstigen 49 som vi mödosamt på en sopkärra körde till kvarterslokelen i Stäven. Vi hade blivit refuserade på Terra Nova av Mackes grannar. Macke var DJ-polaren.. Undrar var han tog vägen. Nåja..
En sväng på Radio Gute gav till handlingarna att jag och Johan Blomgren fick upp lyssnarsiffrorna rejält med vårat program "Påsen" som gick en timme i veckan. Vi hade som vi tyckte att namnet solklart antydde lite av varje i vår påse. Man kunde önska låter eller ringa in och få en dikt uppläst till sin käresta. Eller så. En dikt som en seriöst jätteförälskad lyssnare ringde in förvrängdes till: We once had a little Jenny, but Jenny is no more. What Jenny thought was H2O was H2SO4. HA HA!!! Han ringde in och var rasande sen!!  Ha ha.. Vilka minnen..
Högtalarbyggandet tog lite mer fart på Jungmansgatan 65 och sedemera även hemma hos Nicklas.
"Slim" var den första modellen i Audio Hinas fina hi-fi serie. Ett par såldes faktiskt senare till Henrik Swedborg, känd från TV. När han skulle hämta högtalarna med sin gamla BMW glömde han oturligt nog att lägga in handbromsen så bilen rullade in i glasmästarns lager av glas.. He he.. Dyra högtalare blev det nog... Stackarn. Jag kompenserade honom häromåret genom att köpa hans gamla HD 42'a för 65 000:-, den är till salu nu igen för samma pris om någon är sugen..
Efter praktik och jobb på PA-kompaniet, som mycket väl hade kunnat bli min tillvaro resten av livet om det inte vore för tveksamt ledarskap, styrdes kosan mot Åre och halvannat år av dubbelriktat välgörenhetsarbete åt Johan Walin. Min mentor och hjälte. Han gav mig förtroendet att mixa på Bygget, min ringa erfarenhet till trots, om av lathet eller för att han faktiskt uppskattade det han hörde. Jag kranade allt och alla. Under tre säsonger så gott som heltid och en på typ halvtid blev det ganska många bra kontakter. På den tiden det var massa bra band på scenerna i Åre. Eric Gadd, Lisa Nilsson, Robyn, Bo kaspers och så vidare. Varje vecka, nytt kvalitetsband.
1996 registrerades TH ljudteknik som sedan bytte namn till Audio Hinas enskild firma ganska omgående.
Underbara Tina Jeppson hjälpte mig med min första reklamfolder och sen med min tidlösa logga.
Smalare än Thord band var min första stamkund och som om inte deras 130 gig om året räckte till så gjorde jag tydligen ett bra intryck där vi passerade. Jag blev tillfrågad av flera bokningsbolag, band och krogar om att komma tillbaka och göra ljud och annat åt dom. Resten är som man brukar säga historia.
Här skulle jag vilja säga ingen nämnd, ingen glömd men det funkar ju inte när jag redan droppat massa namn. Ni som vet att ni haft en del i min karriär, känn er aldrig glömda. Jag vet att det är er jag har att tacka för livet jag lever idag. Tack.
Livet går som många verkar hålla med om i cirklar för dom flesta och nu känns det som om min håller på att slutas.
Jag flyttar antagligen tillbaka till Åre till nästa vintersäsong. Hur det blir på jobbfronten får avgöra hur jag ska bo men jag kommer MINST ha min "lilla" husbil där. En punkt att komma hem till. Bort ifrån staden. Hem till fjället, fernet, ölen och musiken. Och givetvis vänner, skärmflygning, skidor och snowboard.. Kanske lite skoter. Längtar. Hem.

Ses  //  T

Överlevde.
Det är det bästa som hände på hela dagen.
Nä, ja fick(gjorde)en bra start.
Sen dog jag inte.
Go natt.

//  T

Hej.
Klicka på bilden så kommer ni till resultatsidan.
Jag tävlar i serieklassen.
Hej.


Jo du Pippsan.. Skulle du kunna förtydliga dig lite så det inte uppstår några missförstånd här i familjen..  ;-)

Nu är det snart dax igen. JAG SKA I MÅÅÅÅLLL!!!!

Ses  //  T

Det var tydligen svårt idag så då skärper man sig?
Det gick i all fall vägen..

Tog väl ett par timmar men det var kul!!  =)

Jag lovar att länka tillresultaten så fort dom kommer upp men hittils ligger jag inge vidatre till...

Ses  //  T

Ps, sa ja att jag sprang 12 km på under timman i morse?
I denna hetta... Pfhiuwww..  ;-)

Började skitsvagt så ja kom lite efter iväg.. Tänkte att det inte skille glra så mycket för då har man några å se på..
Tyvärr dog dagen innan jag hann till målet men jag är nöjd ändå.



Ses  //  T

Min mor har hittat hit så jag bjuder på endel repriser ifall ni undrar.

Klicka på bilden nedanför så får ni sen en liten film om att flyga i Venezuela.


Ses  //  T

Missade en turnpoint så ja fick lalla tillbaka i motvinden.
Sen blev jag stressad och bombade.
FAAAAAAAAN!!!

Annars var det det bästa vädret för distanstur sedan jag kom hit.
Fan. Hade varit roligare att ta det lugnt och flyga hela banan och sen vidare...
Får se hur det går i morgon..


Kolla i google earth?


Ses  //  T

Nä, jag läser artiklarna..

Nu när mamman hittat hit bjuder jag på lite bilder från den senaste tiden.

Raskt över till förra veckan i Afghanistan och Abu Dhabi.














Nu Brasilien:








Jag har vilodag idag och självklart är det första dagen med 100km-väder...

Nu blir det en promenad i hettan.

Ses  //  T

edström ingegerd om Vätskebrist +:

hej tobias hoppas att du klarar av att röra dig efter all träningsvärk älskar dig var rädd om dig kram mamma

Det var väl roligt att Mor hittat hit!!
Nu ska jag kanske prova Ronnys gamla Boom 5..  =D


Ronny Helgesen


Ujj ujj!!

Ses  //  T

löptröning = mjölksyra.
Löpträning + mjölksyra = SJUK JÄVLA TRÄNINGSVÄRK!!!!

Hej  //  T

Jag har anlänt efter 42 timmars resa (varav 8 var på rygg i ett hotellrum i paris men ändå) till ett underbart förskräckligt varm GV.
40 km första dan och nåt liknande andra dan. Ska logga det efter frukost nu snart.
Norrmännen är i högform och jag har jetlag. Somnat före middag båda kvällarna..

Här följer länk till dagboken från Afghanistan för er som var sugen på den och länk till loggboka för er som vill kika på den.

Idag ska jag ta lite bilder tänkte jag..

Ses snart  //  T

Helvete va det regnar.
Undrar om dom som kõr buss fattar att dom bõr ta det lite lugnt.. Antagligen inte.
Nyss áskade det sá golvet skakade..

Ses  //  T

Idag skirver Lt Hinas dagbok för fältartisternas turné i Afghanistan, söndag, Norska Campen.
Shebrehgan-Marmal. (Med reservation för felstavning)

Att ta steget från en liten utpost i ena änden av distriktet till operationens mittpunkt hade misann sina sidor.
Glimrande bemötande, finfin taco-kalkon, hotält med singelrum med choklad på kudden och inte minst en bra scen i ett bra tält. Ingen risk för väderstrul...
Roddningen gick som vanligt på halvfart eftersom krutet sparas till showen!!
20:00 öppnades grindarna men stängdes tyvärr så alla som ville kunde inte ta sig in.. =(
Även utan Rignes pils till hjälp fick Tjuren från Malung och Lysande Linn stämningen till topps och dom norske jentorna fick tillslut fart på fläsket och dom andra soldaterna framme vid scenkanten. 
 Livet på turné sätter sina spår på stämband och smilgropar. En helt ny strategi för intagning av tältcamping och pizzabutik utveckades av fältartisterna och kan komma med i nästa upplaga av Sold-F. Tricket verkar va att få fienden att garva ihjäl sig.
 Träningsvärken i nacke och svalg efter ett par dagar i Afghanistan sitter i. Huvudsysslorna är nämligen att åka runt i sjukt obekväm pansarturnébuss i astungt kroppsskydd och lika tung hjälm samt att ÄTA. Frukost, kaffe, våffla, kaffe, lunch, fika på fika, fruktstund, middag, kaffe, fika, sångstund, nattmacka och kaffe. Minst.
Nu ska löjtnant Hinas rulla upp till matsalen och fylla på kaloribufferten ytterligare. Man vet ju aldrig..

Ses  //  T

Det går åt väldigt mycket alkohol på den här turnén om man jämför..
Handsprit.
Endast.
Trist.
Men det går bra.
Lite trist bara.
Men kul!
Konstig tur..
Kul.

Ses  //  T