Larsa Jonsson, pöjkn åt’n Rune på macken i Ääng..

Allmänt / Permalink / 1

Kapstaden den 17 December 2017. Ett par förfärliga dygn senare.

 
När jag fick beskedet ”det är inte en mindre incident” slog ninjaläget till.
   Jag tog med mig Patrik till vårat boende och packade en väska åt Larsa med sånt man kan behöva på sjukhus. Pass, laddare till telefonen, rena kallingar, vatten, chips mm.
Efter det duschade vi, eftersom vi då inte visste när vi skulle kunna vara tillbaka på boendet och det var en väldigt varm och svettig dag redan.
   Vi väntade fortfarande på besked om vart de skulle föra honom så vi passade på att äta lunch och åka till affären och tanka telefonen med data och taltid samt fylla bilen med bensin. Jag köpte även data till Larsas telefon.
Vi såg att Larsas spårsändare var på väg mot Porterville i 150km/h, så vi trodde han hade den på sig i ambulansen.
Det visade sig vara hans skärmsäck som åkt med en privatbil.
Vi tog hand om utrustningen, packade den ordentligt och laddade ner en tracklogg.
En stund senare blev vi ombedda att åka till vårat boende och tala med tävlingsledningen.
Då förstod vi.
Ian Cowie och Eugene Claase mötte upp oss och berättade för oss att Larsa hade avlidit på sjukhuset i Piketberg.
Vi fick veta allt dom visste om hur det hade gått till och vad som skett med sjukvårdare mm.
   Utan att tveka inleddes arbetet med att få de närmast anhöriga underrättade. Samtal till vänner i Sverige för att fråga om råd. Vi bestämde att vi måste ta det ”den rätta vägen” så jag ringde  svenska ambassaden i Pretoria och blev omkopplad till UD-jouren i Stockholm. Massor av samtal med ambassadtjänstemän, lokala poliser, bilresor till sjukhus och polisstationer mm. mm. följde. Jag låg på. Lät ingen vila eller ”ta det i morgon eller på måndag”.
   Klockan 02:18 samma natt fick jag ett samtal med beskedet att budskapet om Larsas plötsliga bortgång nått fram till familjen. -Steg ett avklarat.
 
   Lördagsmorgonen inleddes med ett möte med samtliga tävlingspiloter som hedrade Larsa med ett kort tal från Steff Junker och en tyst minut. Ett foto av Larsa under en svensk flagga samt min enkla text blev en plats var folk samlades för att småprata över en kopp kaffe och minnas, sörja, eller bara känna lugnet.
 
   Jag och Patrik åkte till bårhuset. Patrik fick bekräfta Larsas identitet för dom lokala myndigheterna och fylla i blanketter.
Efter det åkte vi hem, ryckte upp oss och gick till prisutdelningen. Även där hedrades Larsa med foto, flagga och text. Gunnar Sæbu från Norge vann sin klass och utbringade en skål för Larsa från toppen av vinnarpodiet.
   Idag söndag har vi betalat hotellräkningar, rest till Kapstaden och sitter nu i loungen och väntar på vårat försenade plan hemåt. Högst oklart om vi klarar anslutningen i Addis Abeba. Helt ärligt skulle det vara äldigt skönt att få komma hem nu.
Väntar fortfarande på att bryta ihop.
 
Ses  //  T
 
 
PS.Nedan följer text som jag delade med alla som frågade under det första dygnet.
 
Please respect our inability to answer all your questions.
A local investigation is ongoing.
 
Vänligen respektera vår oförmåga att svara på era frågor.
En utredning om olyckan pågår.
 
Lars most probably died from internal bleeding caused by severe trauma after having a low altitude glider collapse.
 
Lars avled mest troligt på grund av inre blödning, orsakad av hård landning efter en stor kollaps på låg höjd.
 
Larsa Jonsson, pöjkn åt’n Rune på macken i Ääng..
 
At 02:18 local time I got the confirmation that next of kin of Lars-Anders Jonsson from Sweden had been informed of his passing away. 
   He died from the injuries he got hitting the ground hard after a collapse in goal, after another great flight, which probably rendered him a spot on the podium.   
   Lars was not only a great paragliding pilot, he was also a talented piano player and an enthusiastic dancer and a great spreader of happy faces were ever he set foot.
   He leaves a bother, a sister, both his parents, friends and colleagues in great sorrow and sadness.
 
 Tobias Hinas, fellow pilot.
 
Klockan 02:18, idag den 18:e December, fick jag bekräftat att de närmast anhöriga till Lars-Anders Jonsson, bördig från Offerdal, blivit informerade om dennes plötsliga bortgång.
   De fick veta att han skadade sig allvarligt efter målgång, efter att flugit sig till en plats på vinnarpodiet i en tävling.
   Lars var inte bara en fantastisk pilot, utan även en begåvad pianist och entusiastisk dansör och glädjespridare.
Han lämnar en bror, en syster, båda sina föräldrar, vänner och kollegor i stor sorg och saknad.
Tobias Hinas.
 
About dying doing what you love.
 
Lars loved paragliding. He really did.
The last year he broke at least three records and made some excellent competition achievements, doing it.
He did not love crashing.
However, after his crash yesterday, his main concern was his glider. Telling rescuers not to cut it.
He intended to keep using it.
He never quit being a paragliding pilot, still in love with flying.
 
Om att dö medan man gör det man älskar.
Lars älskade skärmflygning. Det gjorde han verkligen.   
Det senaste året slog han minst tre rekord och utförde flera fantastiska tävlingsprestationer.
Han älskade inte att krascha.
Ehuru, efter sin krasch igår låg hans huvudsakliga engagemang i att få räddningspersonalen att inte skära sönder hans skärm. Han hade för avsikt att fortsätta använda den.
Han slutade aldrig vara en skärmflygare. En som älskade att flyga.

 

Tillbaka till bloggen

Allmänt / Permalink / 0
Hej på er.
Nu är jag tillbaka till bloggen.
Varför då undrar kanske ni?
Jo här har man lite mer makt över i vilken ordning saker ska komma, allt blir kvar i den ordning jag lämnat det och framförallt äger jag fotfarande det jag publicerat här. Till skillnad från på andra ställen.
 
Jag har som somliga av er vet haft det lite kämpigt ett tag då proppen gick ur mig till följd av att fyra vänner tog ned skylten inom loppet av en månad för drygt två år sedan. Det värsta är över nu. Jag känner mig tillbaka på banan. För det mesta. Har inte mått så här bra på länge. Det är mycket skönt att kunna säga det och mena det.
 
Nu har jag ett par viktiga projekt framför mig.
Till att börja med behöver jag få mina kunder att förstå att jag inte bara är ute och flyger hela tiden utan att firman trärtemot är öppen varje dag, året runt. Och har så varit i hela tjugo år faktiskt! I mitten av juni på 1996 registrerade jag firman och sedan dess inte haft någon annan försörjning. Förutom möjligen allmosor och pantburkar..  :-)
Jag kommer dock fortfarande syssla med min hobby på min fritid. Hoppas det är ok för erat vidkommande, kära ljudkunder?
 
Jag måste klura ut hur jag ska få lite mer marginal på firman. Troligen får jag flytta tillbaka den till garaget och kosta på med lite värme där nere.. Fast det är ju allt bra skönt att få in bilen i garaget... Jag är troligen den ende i hela kvarteret som gör det. Alla andra har fortfarande ouppackade flyttkartonger i sina...
 
Sen behöver jag få lite kontinuitet på skärmflygsresorna, ifall jag nu ska fortsätta arrangera sådana.
Jag får för mig att förutsättningarna för ett lyckat resultat ligger i en viss stabilitet..
 
Hoppas detta "första inlägg kunde vara till någon glädje för er som ännu inte givit upp hoppet utan kikar in här titt som tätt trots att inget någonsin händer.
 
Ses snart igen!  // T

Att resa med Hinas

Allmänt / Permalink / 0
Jag är nu hemma i Sverige efter att ha guidat skärmflygare i Colombia, Mexiko och Sydafrika.
Några ytterligare resor med mig finns inte planerade då jag har för avsikt att syssla en tid med mitt ordinarie arbete som ljudtekniker.
Hugade skärmflygare kan med förtroende vända sig till SKYSPORT i Åre och delta i deras arrangemang eller till TERMIK & ROTOR i Norge.
Vill ni boka ljudanläggning till kalas, konferens eller konsert är det bara att ringa!

Ses // T
Till top